Från offerlamm till färgexplosion – påskens ord i ett äggskal!

Våren närmar sig med stormsteg och nu är det dags för årets mest färgsprakande högtid, nämligen påsken. Harar, kycklingar, ägg och omåttliga mängder godis är allt som krävs för att lysa upp oss efter den långa mörka vintern. Likt julen har påsken också högtidsbundna ord. Vi öppnar NE:s ordbokspåskägg och ser vad vi hittar där.

Påsk – ett vandrande ord

Påsk är en spännande högtid med en högst intressant historia vilket återspeglas i dess etymologi. Den påsk vi känner idag är ett färgglatt hopkok av ingredienserna judisk pesach, förkristna fertilitetsriter och Jesu död och uppståndelse. Det svenska ordet påsk återspeglar faktiskt högtidens väg från Judéen till våra pyntade bord uppe i Norden. Påsk är en dialektal form av det äldre svenska ordet paskar som i sin tur lånades in från latinets Pascha då högtiden introducerades av den romersk-katolska kyrkan. Latinet hämtade ordet från den tidigaste grekiska Bibeln i vilken högtiden hette πάσχα [páscha] som lånats från arameiska.

Vad är då arameiska? Det var det språk som Jesus och de flesta andra judar talade under det första århundradet och är föregångaren till de språk som talas av många syrianer runt om i världen. Svenska är förstås inte ensamt om att ha lånat in detta ord på det här sättet utan samma rot har även resulterat i franskans Pâques, spanskans Pascua, italienskans Pasqua och ryskans Па́сха [Páscha].

Läs mer om språket arameiska i uppslagsverket på NE.se

Detta arameiska ord är nära släkt med det hebreiska namnet פסח [pesach] som också är det svenska namnet på den judiska förlagan. Det är värt att notera att på engelska kallas den judiska högtiden märkligt nog för Passover, vilket är en referens till den gammaltestamentliga bibeltext där Gud går förbi (eller "pass over") de hem som hade strukit påskalammets blod över sina dörrposter med följden att deras förstfödda söner skonades.

Den kristna påsken heter på engelska istället Easter, vilket tillsammans med det tyska namnet Ostern har ett klart dunklare ursprung. Dessa två namn är sannolikt kopplade till en forngermansk vårgudinna och speglar till skillnad från det svenska namnet påskens många hedniska inslag.

Veckan innan påsk – kära dagar har många namn

Många av oss känner till åtminstone några av namnen på påskens dagar, men få vet nog hur mycket förvirring det faktiskt finns kring inte bara dagarnas namn utan till och med vad veckan ska kallas. De sju dagar som börjar med söndagen före påskafton har sedan medeltiden kallats dymmelveckan. Anledningen till detta är att man i äldre tider inte ringde i kyrkklockorna, såsom man gjorde alla andra veckor, utan man ringde in med träkläppar istället. Dessa träkläppar kallades dymmel (släkt med ordet dubb) vilket ledde till att hela veckan till slut kallades dymmelveckan, ett namn som delas med det äldre danska dimmelugen och isländskans dymbilvika. Onsdagen i dymmelveckan heter traditionellt även dymmelonsdagen av samma anledning. Det finska namnet för dymmelonsdagen är intressant nog kellokeskiviikko vilket betyder "klockonsdagen".

Utforska våra tryckta ordböcker här

Under 1800-talet fick veckan det nya namnet stilla veckan, vilket kommer från det tyska ordet stille, som betyder tystnad eller ro. I dagligt tal refererar nog sannolikt de flesta helt enkelt till veckan som påskveckan. Detta är dock problematiskt, då påskveckan traditionellt har avsett veckan efter påsk istället, så risken för förvirring är uppenbar.

Inom romersk-katolska kyrkan har man löst namnproblematiken genom att mer eller mindre genomgående kalla veckan för heliga veckan, såsom franskans semaine sainte, spanskans Semana Santa, italienskans settimana santa och bland tysktalande katoliker heilige Woche. Annars heter veckan Karwoche på tyska vilket kommer från ett gammalt fornhögtyskt namn som betyder klagovecka eller sorgevecka. På engelska heter också veckan kort och gott Holy Week.

Vad heter då stilla veckans dagar? Den inleds med palmsöndagen och så långt är det frid och fröjd, då de flesta av språken på Ord.se är eniga förutom franska och spanska som kallar den dimanche des Rameaux eller Domingo de Ramos vilket betyder "grensöndagen". Därefter följer två dagar av total förvirring. I folkmun kallas ibland måndagen för blåmåndagen men detta är egentligen måndagen innan fettisdagen. Det blir inte bättre av att blå mandag på danska är vad man kallar dagen efter konfirmationen och att Blauer Montag på tyska är en "arbetsfri" måndag.

Begreppet Blue Monday på engelska används mindre kristligt för att beskriva när helgens bakfylla sträcker sig ända till måndagens arbete. På ett liknande sätt kallar man felaktigt tisdagen i stilla veckan för vittisdagen, vilken också egentligen är kopplad till fastan. Därefter blir det halvklart då det traditionella namnet är dymmelonsdagen men även här blandar sig fastan i och tidvis kallas dagen felaktigt för askonsdagen som är dagen efter fettisdagen.

Skärtorsdagen – grön på tyska

Skärtorsdagen följer sedan vilket återställer ordningen. Skär handlar förstås inte om att det är en ljusröd torsdag utan att det är en renande dag från ett gammalt svenskt ord som även återfinns i uttrycket "ren och skär" och som förled i skärselden.

I Storbritannien heter dagen Maundy Thursday vilket är en dag då monarken traditionsenligt delar ut Maundy money, som är särskilda mynt som präglas enkom för skärtorsdagsfirandet. Maundy kommer via franska från latinets mandatum, vilket har samma ursprung som ordet mandat.

I Tyskland kallar man skärtorsdagen för Gründonnerstag, men varför är högst oklart. Namnet har dock lustigt nog lett till att många äter något grönt på dag. På franska, spanska och italienska kallas dagen rätt och slätt "heliga torsdagen".

Stilla veckan är på en viktig punkt motsatsen till alla andra veckor på året eftersom fredagen är veckans mest ledsamma dag. Långfredagen kan ses som att man refererar dels till det långa lidandet Jesus genomled samt att gudstjänsten var längre än vanligt under just långfredagen. Samma namn återfinns i danskans och norskans langfredag och finskans pitkäperjantai (pitkä betyder "lång" och perjantai "fredag"). På tyska heter dagen Karfreitag med samma ursprung som Karwoche och vår heliga liga av romanska språk kallar så klart dagen för "heliga fredagen", d.v.s. vendredi saint på franska, Viernes Santo på spanska och Venerdì Santo på italienska. Den engelskspråkiga världen kallar dagen för Good Friday vilket låter motsägelsefullt eftersom det är en sorgedag, men det är good med en äldre betydelse av att vara helig.

Ni har säkert väntat på att jag ska berätta om påskharens uppkomst och påskäggets spännande historia. Dessa fenomen är tyvärr inte särskilt intressanta ur ett språkligt perspektiv men läs gärna mer om påskharen och påskägget i uppslagsverket på NE.se.

Läs om påskharen i uppslagsverket på NE.se

Läs om påskägg i uppslagsverket på NE.se

Påskvykort illustrerat av Jenny Nyström.

Glad påsk!
Happy Easter!
Joyeuses Pâques !
Frohe Ostern!
¡Felices Pascuas!
Buona Pasqua!
С пра́здником Све́тлой Па́схи!

Skribent: Filip Larsson