Feliz Navidad, Yule och Weihnachtsmann – exotiska smaker på vårt språkliga julbord!

Det lackar mot jul – samtidigt som vi pyntar och spelar julmusik så bekantar vi oss åter med en mängd välkända julrelaterade ord. Låt oss vandra runt i vår språkliga vintervärld och se vad vi hittar för godbitar i vår pralinask på Ord.se.

Jul – från midvinterfest och födelse

Jul i sig är ett spännande ord. Det har sedan fornsvensk tid betytt något slags midvinterfest och dess ursprung är lika dunkelt som midvintern själv. Till skillnad från vårt hedniska ord heter jul på de flesta andra språk något som minner om att det rör sig om en kristen högtid. På många språk är ordet för jul kopplat till Jesu födelse och heter därför något med just födelse. Latinets natalis dies som betyder ”födelsens dag” ligger till grund för både italienskans Natale och konstigt nog franskans Noël (från det medeltida ordet naël). Spanskans Navidad, som vi alla har lärt oss älska att hata genom världshiten ”Feliz Navidad”, kommer från latinets nativitatis som också betyder ”födelse”. På ryska har man tänkt på samma sätt och kallar det där Рождество́ [rozjdestvó] med samma betydelse. Arabiska är nog intressantast i det här avseendet då jul heter عيد الميلاد [ʻaid al-mīlād] (ordagrant ”födelsens fest”), vilket även är det allmänna ordet för vilken födelsedag som helst på arabiska.

På engelska har man i stället valt att fokusera på vem som faktiskt har fötts och inte bara själva födseln, vilket gör att de säger Christmas som betyder just ”Kristi mässa” (jämför gärna med det gamla svenska ordet mickelsmäss). Om du älskar att sjunga julsånger, som på engelska till och med har det egna verbet carolling, så har du säkerligen snubblat över det poetiskt klingande ordet Yule i Yuletide. Det är faktiskt inte ett lånord från svenska utan ett inhemskt ord men med samma hedniska urgermanska ursprung. På tyska förekom tidigare i vissa dialekter det Christmas-liknande namnet Christfest, men detta anses idag föråldrat och lantligt. Det vanligaste ordet för jul på tyska är istället Weihnachten vilket kommer från en tidigare dativform av ”de heliga nätterna” (från det medelhögtyska wīhennahten) och kan direktöversättas till de ”vigda nätterna” eller ”vignätter”. Förledet Weih- har nämligen samma ursprung som det svenska verbet att viga.

Julklapp – en udda fågel i ordfaunan

Julklapp är ett om möjligt ännu märkligare ord än jul. Frågan är vad för slags klapp det handlar om. Är det en vänlig klapp på axeln eller en vintrig applåd? Ingetdera, då ordet julklapp kommer från den nu bortglömda seden att ”klappa” eller knacka på någons dörr och sedan slänga in presenter, alltså julklappar, vid juletid. Även bland våra Ord.se-språk är det svenska ordet julklapp en udda fågel. På alla de andra språken kallas det något i stil med ”julgåva” och heter därför Christmas present, cadeau de Noël, Weihnachtsgeschenk, regalo de Navidad, regalo di Natale och рожде́ственский пода́рок [rozjdéstvenskij podárok]. Svenska är till och med konstigt i jämförelse med våra nordiska grannar, då även danska och norska kallar det julegave, isländska kallar det jólagjöf och det heter joululahja på finska. Alla dessa ord betyder också just ”julgåva” så ordet julklapp är lika unikt för svenska som ordet lagom påstås vara.

Ord.se erbjuder elva digitala ordböcker på åtta språk: franska, svenska, arabiska, engelska, italienska, tyska, ryska och spanska.

Jultomte – kär gubbe har många namn

Sedan behöver vi ju också tala om den som kommer med julklapparna och då leds vi osökt in på jultomten. Vårt sällskap av Ord.se-språk är nästintill samstämmiga kring vad julklappar ska heta. När det kommer till jultomten råder det diametralt motsatta. Det svenska ordet jultomte har även det ett ganska underligt ursprung då det är en kortform av tomtegubbe och tomtebisse (som senare blandades ihop med smeknamnet Nisse och blev tomtenisse), vilket betydde en ”gubbe eller bisse på tomten”. I folktron trodde man att små väsen bodde på ens tomt och detta är orsaken till att tomt och tomte har samma ursprung.

På franska, spanska, italienska, arabiska och inte minst brittisk engelska heter gåvobäraren ”Fader Jul”, där spanskans Papá Noel och arabiskans بابا نويل [Bābā Nuwīl] har lånats från franskans père Noël. På amerikansk engelska har helgonet Sankt Nikolaus lånat ut sitt namn (efter inspiration av den nederländska Sinterklaas-traditionen), vilket har lett till att jultomten i Nordamerika kallas Santa Claus eller kort och gott Santa. Det tyska namnet Weihnachtsmann är likt det danska julemanden ganska genomskinligt och självförklarande. Samma sak kan man inte påstå om det ryska Дед Моро́з [Ded Moróz] som betyder ”Fader eller Farbror Frost”, vilket är en helt annan karaktär men som fyller en liknande roll som vår jultomte, fast han kommer till nyår i Ryssland.*

Foto: Evert Andersson, Jönköpings länsmuseum

Avslutningsvis kan vi konstatera att många ord som är kopplade till svenska jultraditioner både är typiskt svenska och att vi är ensamma om att använda dem.  Därför vill vi avrunda detta språkliga julbord av svenska specialiteter med den kanske mest svårförklarade julseden av dem alla. Många svenskars julfirande har under de senaste årtiondena kretsat kring någon som på våra Ord.se-språk heter بطوط, Дональд Дак, Paperino, Pato Donald, Donald Duck och sist men inte minst på svenska: Kalle Anka.

God jul!
Merry Christmas!
Joyeux Noël !
Frohe Weihnachten!
¡Feliz Navidad!
Buon Natale!
! عيد ميلاد مجيد
С Рождество́м!

 

*I Ryssland infaller julen för övrigt den 7:e januari eftersom de följer den julianska kalendern.

Skribent: Filip Larsson
Innesäljare på NE och utbildad lingvist vid Lunds universitet